Så var det dags för den årliga klapplistan.

• Lastbil m plog
• Skoter
• Brio järnväg (biltransportset)
• Kittydator
• Duplo klosslåda – Hello Kitty
• Duplo klosslåda m hund
• Mjukiskatt
• Halskrage (i SAIK:s färger) som kusin E gjort

Ej med på bild är plastmuggar, play-doh, sykort, kläder samt pengar.

Av oss fick barnen inget på julafton. Blir tillräckligt ändå. William ska få en kombinerad julklapp och födelsedagspresent av oss istället. Det existerar knappt något annat än lego just nu i hans värld så trots att vi har mycket duplo ska han få ett duplohus. (Tips: Hiko.se har stort legosortiment till mycket bättre priser än de flesta andra butiker) 

Evina fick en upplevelseklapp lite i efterskott. Vi tog med henne till Skellefteå igår för att se Happy Feet 2 på bio. Hon har ganska nyligt börjat kunna sitta och se hela filmer så då tyckte vi det var dags för första biobesöket. Happy Feet är favoritfilmen så det passade ju jättebra att tvåan går på bio just nu. Viktigt var att hon skulle ha egen popcorn så det fick hon förstås. Hon tyckte filmen var rolig, skrattade högt och klappade händerna. Vi hann även med ett par leksaksaffärer innan vi rullade hemåt. Köpte dock inget mer än en lekhjälm till William.

Ja, då var julhelgen förbi… men inte julen. Nej nej! Jag ser i bloggosfären att många redan stökar bort julen, som att den tog slut ungefär sekunden efter att sista julklappspapperet rivits bort. Personligen firar jag enligt den gamla skolan, första advent – tjugonde dag Knut. Under advent trappas förväntan upp inför julafton. Sedan trappas den ner för att helt avta någonstans efter nyår. Har också förstått att många bara har en speciell måltid under julen, dvs julbordet. Vi har inte mindre än tre (+ kvällsmål). Först griljeras skinkan på julaftonsförmiddagen och i skinkspadet blöts ljusugnsbröd upp. En norrländsk variant av Dopp i grytan kan man säga. Sedan är det julbord till middag och sist för dagen tomtegröt. En hel dag som vi inte behöver fundera en sekund över vad som ska intas. När andra vaknar på juldagen och känner sig lite nere för att allt är över vaknar jag halvdregglandes med siktet inställt på den årliga blodkorven. Inte en juldag utan den! Först ingår det i förberedelserna inför jul att göra den och sedan i avrundningen efter jul att inta den.

I år firade vi iaf jul med Tommys familj. Jag kände mig tyvärr inte så laddad, pga olika omständigheter, men lagom till Kalle brukar det altid bli bra oavsett. Så även detta år. Efter Kalle bultade det på dörren och farbror (eller var det tant) Tomten klampade in. Evina och kusinerna var flitiga på att langa paket till och från Tomten och William satt mest fascinerat och rabblade ”Tonten, hohoho”. Ingen blev rädd och Tomtens hjälpreda förblev hemlig så det blev en lyckad julklappsutdelning. Samtliga barn blev också väldigt nöjda med klapparna.

Evina blev mest nöjd med Kittydatorn, som hon inför jul dagligen påpekade att var det hon önskade mest. Dock förstår hon fortfarande inte spelen, eftersom hon inte läser varken bokstäver eller siffror så bra. Det är nog bara skoj att ha en dator att pilla på emellanåt. Den blir säkert ännu roligare framöver.

Vi var förstås också ute en stund på julaftonen. Tjejerna grävde tunnel och William hängde mest bara med. Han tog en tur på kusinerans fyrhjuling och körde bob med pappa innan han inspekterade tjejernas tunnelbygge. Det fick godkänt.  

Så, vit jul med toppenväder fick vi till slut. Innan första advent hade vi börjat ge upp hoppet men sedan kom snön i ganska lagoma mängder. Vi hör om alla stormar, regn och plusgrader runt om i landet men här kan jag bara beskriva vintern såhär långt som lagom.

Utomhusbilderna ovan är tagna med kompaktkameran, liksom den här nedan tagen genom bilfönstret på juldagen. Måste säga att jag är nöjd med min lilla Canon s95. Tar helt okej bilder men framförallt är den suverän att filma med. Tänk vilken tur att jag pajade den förra kompakten i somras.

Med denna bild önskar jag God fortsättning till de få som kikar in här emellanåt! 

Som alla luciamorgnar blev det varmchoklad och luciamorgon på TV kl 7:00. När vi fikat lockade vi Evinas hår innan farmor och farbror B kom till oss. En stund senare gick vi igäg till dagis för barnens luciamorgon. Där mötte även mormor och morfar upp.

Barnen var riktigt duktiga. Evina sjöng med och gjorde rörelser som de övade in förra året men glömde ta med i år. William gick med i tåget, stod med hela tiden och behöll hatten på huvudet. Jag är grymt imponerad.

Efter luciatåget gick farmor, farbror, mormor och morfar och vi andra stannade kvar och fikade med övriga familjer. Vi hade sagt att barnen skulle få gå hem med oss efter fikat så för att de skulle hinna leka stannade vi där länge. Jag tror vi var sista föräldrarna att gå.

Hem plumsade vi i djupsnö. Det snöade ordentligt igår, men än har vi inga stora snömängder. Snökanonen går för fullt i backen så förhoppningsvis kommer skidsäsongen snart igång iaf.  När ungarna väl satt på boben lyckades jag halka och drutta på rumpan. Det tyckte barnen var jättekul. Nu har vi varit hemma över en timme och William pratar fortfarande om ”Mamma nö bumpan” (Mamma snö på rumpan)

Tommy blev bjuden på än en lunch med några han arbetat med i sommar/höst. För att det är lucia fick barnen välja vad vi skulle äta när pappa var borta. Det blev hamburgare och strips. Dessutom lyxade de och åt framför TV:n.

Undrar om vi är de enda som har problem med att det blir för många kalendrar(?). Två chokladkalendrar måste vi ju ha och en TV-kalender. Se´n har den överambitiösa farmodern gjort kalenderpaket till båda barnen plus deras två kusiner. Sista året med det dock till min glädje. Det är förstås roligt för barnen med paket varje dag men det krockar med min tanke att inslagna paket hör julafton och födelsedagar till. Det spelar kanske ingen större roll när barnen är så små som de är men när de blir större och börjar ha mer förväntan inför julen känns det som att paket varje dag är att ta udden av stämningen och förväntningarna. Då gillar jag bättre de färdiga kalendrar där man lägger en liten gåva i en påse eller låda istället för att slå in dem som paket. 

När jag var liten använde vi en kalender med småaskar som syrran fått som barn. I den brukade mamma lägga något litet, som en kaka, några smågodisar eller något sådant. Till namnsdag, lucia och julaftonsmorgon kunde det vara något lite större och då gömde hon det oftast och la en lapp med ledtrådar i lådan istället. Det tyckte jag var roligt och jag känner fortfarande att det är en lagom nivå att hålla det på. Redan för tre år sedan köpte jag askar på gamla jobbet med tanken att göra en egen kalender. Sedan har de legat. Förra året beställde jag klistermärken med kalendersiffror och i år tog jag mig äntligen för att göra kalendern.

”Tändsticksaskar” - 87 kr (30 askar)
Klistermärken från Maileg – 29 kr (två av varje siffra)  
Tapet provbit – 0 kr
Kartongbit ca 40 x 40 cm – 0 kr

Totalt 90 kr för det som gick åt för kalendern. Kan förstås bli helt gratis om man samlar använda tändsticksaskar och ritar siffror.

När barnen blir lite större ska de förstås få göra sina egna kalendrar så de har en var.

Funderar annars på att sy en kalender i stil med den nedan från Maileg. Var inte så sugen på att betala 650 kr för den. Med tanke på hur långt jag har från tanke till handling när det gäller pysselprojekt så lär den väl vara klar om ett årtionde eller så.