Monthly Archives: februari 2011

Lösenordsskyddad: Sista helgen i februari

Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.

Yeay…

Nu fungerar wordpressappen igen på ifånen. Undrar hur länge. Nu kanske jag svarar på kommentarer liiite snabbare. ;-)

På tal om appar. Veckans apptips måste vara ”Vem ringde”. På Iphone kan man inte blockera nummer men ”Vem ringde” lägger de 300 mest inrapporterade numren från försäljare och telemarketingföretag i kontakter under rubriken ”Blockerad av vemringde.se”. Sedan kan man förstås lägga till egna nummer, byta rubrik på kontakten och lägga till tyst ringsignal (om man har en sådan). Toppen!

Film 2011.02.25

William visar upp sin nya frisyr. Mutad med korv satt han ganska stilla när jag klippte honom i morse. Tur det för mitt tålamod är mest troligt inte på topp idag efter en kort natt.

På sig har han de nya wct-brallorna från Nova Star. De är en aning stora men tack vare mudden sitter de på plats ändå. Dessa byxor är otroligt mjuka och följsamma. Mer lekvänliga brallor får man leta efter.
Och med träningsoverallsbrallor på måste man förstås visa sina bollskills också.

httpv://www.youtube.com/watch?v=bKNlsW9DI1M

Filmad med Iphone 3GS och redigerad i samt uppladdad från appen ReelDirector (15 kr i App Store).

Lösenordsskyddad: 2011.02.23

Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.

LEGO

Oj, vad barnen älskar sitt Duplo. Sedan jul är det vad Evina lekt allra mest med. William har inte riktigt fått till byggtekniken än men han älskar att plocka isär och leka med djuren och bilarna. Förvaringen har vi löst med de fina (i mitt tycke) legolådorna i plast som finns lite varstans nu. De finns i lite olika storlekar och detta är den största. Ena rymmer alla standardklossar och den andra var tänkt att tymma alla övriga delar men den blev snabbt överfull. Ska köpa en svart att ha alla övriga byggdelar i så behöver bara bilar och figurer trängas i den rosa.

Jag gillar att lådorna är stapelbara, både förvaringsdel på lock och låda på låda. Staplade står de riktigt stadigt. De är i rejäl plast så de lär hålla länge.

Något jag älskar med lego är att det passar barn i alla åldrar och båda könen och att det är tidlöst. När barnen vuxit ifrån duplot är det bara att rengöra det och ställa undan tills det kommer småbarn på besök och i framtiden förhoppningsvis en ny generation.

Tommy ser föresten mycket fram emot när det är dags för teknik-lego. Han hävdar bestämt att han måste skaffa lite redan nu att öva på så han har koll när det är dags för barnen att leka med det, om sisådär 8 år eller så. :-D

Barnrum – februari ´11

Nu är det inte lika gott om plats i barnens rum längre. Det syns att det passerat en jul och en födelsedag om vi säger så. Nästa projekt blir att skaffa låga lådor med hjul att ha under sängen för den ytan nyttjas inte än. I vår ska också ett hus byggas till Maileg-kaninerna som nu är inklämda under stringhyllan. Stort format så huset blir ca 145 cm högt och ca 70 cm brett. Om jag inte ändrar mig vill säga. Det har ju hänt förr.Funderar på en låg hylla, typ ikeas expedit, att lägga där den lilla hyllan står nu. Har ju ett dockhus som skulle få stå på den och då skulle vi få upp parkeringshuset och lite annat tjafs i lekhöjd också. Tål att tänkas på. Blir nog lite byggprojekt i vår.

Förevigar iaf hur det ser ut nu. Det är så kul att ha kvar bilder på sina hem. Förra lägenheten fotograferade jag innan vi började flyttpacka. Första lägenheten, i Luleå, har jag bara några få bilder från tyvärr. I Storhult försöker jag också fota mycket eftersom det mest troligt kommer bli ganska stora förändringar där närmsta åren. Ska nog göra en pärm att ha där med bilder och beskrivning vad vi gjort. Det är ett tips till alla läsare som nyskaffat hus. Dokumentera alla renoveringar för det kommer att vara kul att titta tillbaka på. Vad saker och ting kostat kan också vara roligt att veta om några årtionden. :-)

Stringhyllan. Jag gillar möbler man kan göra om och variera. Praktiskt då barnrum ständigt förändras och vi inte vet hur länge vi blir kvar i den här lägenheten. Här har vi barnens dopljus och dopskålar, lite foton, rit- och pysselgrejer (en bråkdel av dem), lite spel och pussel och framför allt köksleksaker. Båda barnen älskar kökslek! Under hyllan syns de ihopträngda stackars kaninerna och deras möbler minus sängen.

Köket. Som synes har jag inte fått upp fuskkaklet jag planerade förra våren. Tror inte det blir av faktiskt. :-D Ska däremot fästa krokar i stringhyllan för s-krokarna vi har där nu får aldrig sitta kvar och är väl inte det mest lämpliga för en 1-åring att springa runt med.

Här trängs nu mest julklappar och presenter. :-) Legolådorna tar jag i nästa inlägg.

Och den mindre av barnen som huserar här.

Bilder från mars ´10 finns här!

Lösenordsskyddad: 2011.02.21

Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.

Lösenordsskyddad: 2011.02.16

Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.

Tisdagsutmaning

Liw har kört lite bildutmaningar på sin blogg, sk tisdagsutmaningar. Tyckte faktiskt veckans passade mig eftersom jag ändå behövde koppla i-fånen till datorn. Har inte uppdaterat den sedan i somras. Ooops!

Utmaningen är att visa sin ”inloggsbild” på telefonen men jag tycker det är mer givande att även visa hemskärmsbilderna så här kommer mina…

Välkommen till en av mina käraste ägodelar, nu när jag boat in mig med den några månader.

På min inloggningssida (har säkert ett flashigare namn egentligen) har jag en bild på Evina från midsommarafton 2010. På mina hemskärmar har jag en närbild på ett blad ur mammas liljekonvaljbukett från samma midsommar. Anledning till dessa bilder? Jo, jag hade precis uppdaterat telefonen till OS4 vilket gav möjligheten att lägga egna bakgrundsbilder på dessa sidor. Var ju tvungen att testa. Sedan har de aldrig blivit utbytta.

Mina appar då. De är fint sorterade, några fria och några i mappar. Första två sidorna är mina och sista Tommys och Evinas. Det här är nämligen inte bara min leksak tydligen. Tänkte att jag ska lista några favoritappar som jag använder ofta.

  • Facebook – används flera gånger dagligen men jag är ingen flitig skrivare utan mer flitig snokare
  • Familjeliv – används kanske en gång om dagen till att kolla av favoriter
  • Statistics for WordPress – utförlig statistik om denna blogg :-)
  • (WordPress – bloggverktyg men den används inte just nu då den krånglar)
  • Photogene – bra redigeringsprogram för bilder
  • ReelDirector - Superbra redigeringsprogram för film
  • Svensk Almanacka – Utförlig kalender
  • Klart.se – enkel och bra väderapp
  • Swedbank – toppen för överföringar och för att snabbt kolla valutakurser och sådant.
  • Hitta.se – ja, det vet väl alla vad det är. Användarvänlig.
  • Köp och sälj på Tradera – lätt att kolla egna annonser men klurigare att söka
  • Blocket - Ganska lättanvänd
  • Flygtider - Flygplatsernas flygtavlor i telefonen. Alltid uppdaterade.
  • Alla kartor.se – Visar restauranger, campingar etc i närheten.
  • Shazam – när man vill veta vilken låt som spelas
  • SVT Play – Se SVTs program i telefonen
  • TV4 Play - Se TV4s program i telefonen
  • TV.nu – tv-tablå
  • TextTV – Alla kanalers text-tv
  • SR Play - Lyssna på Sveriges Radio
  • Rix FM - Lyssna på Rix FM
  • Bilregistret – Om bilar
  • Svåra svenska ord – ja, jag ska ju göra högskoleprovet i vår.
  • Wallet – håller reda på alla lösenord
  • Units – räknar om mått, vikt, hastighet etc. Mycket omfattande.

Pillar också lite med fotoappar som Hipstamatic, Plastic Bullet, Shake It, Toon Paint och Pro HDR ibland men är väl inte så förtjust i någon av dem. Bra tidsfördriv, inget mer. Sedan har jag ju några appar som jag inte är helt nöjd med. Aftonbladet och VK kollar jag av ibland men jag går hellre in via deras vanliga sidor om jag inte har bråttom. Har några fitness- och receptappar som jag ärligt talat aldrig använder. Och sedan alla barnens och Tommys appar på sista bilden. Talking Tom känner väl alla vid det här laget. Puzzles är Evinas favorit tror jag och Bondgården gillar William.

Tänk… för ett år sedan tyckte jag fortfarande att man hade en telefon enbart till att ringa med, möjligtvis ta kort och kanske skicka något SMS eller MMS. Well well, idag komunicerar vi på avstånd på så många fler sätt än via telefon så smart-phones är väl ett naturligt steg i utvecklingen antar jag.

Bloggliv

Det här är egentligen en utmaning som går från blogg till blogg just nu men jag är så fräck att jag norpar den. Ids inte vänta på att den ska hinna runt. Har ändå funderat lite kring framförallt fråga 5 och tänkt nämna det men då dök den här upp och den passar ju bra att fylla i just nu.

1. Hur länge har du bloggat?
Sedan 2006, i lite olika former. Startade denna blogg på egen domän våren 2009, mest för utmaningen att lära mig hur det fungerar med webhotell, ftp-program, viss kodning osv samt för att kunna göra lite som jag vill och slippa reklam. Gör även själva bloggdesignen själv men inte genom kodning utan i ett program som heter Artisteer.

2. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?
Kanske ett 100-tal totalt, ca hälften nästan dagligen och resten någon gång per vecka. Sedan blir ju vissa besök korta, klickar vidare efter att snabbt ha ögnat igenom vad som tillkommit sedan senast och stannar bara till om det är något som verkar intressant.

3. Av de bloggar du läser, hur många är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar?
Det är nog 50/50. Ämnesbloggarna handlar mest om inredning, skapande och foto.

4. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Det tror jag nog, iaf periodvis. Vissa perioder använder jag mest bloggen för att få ut frustration och då blir det ju bara en liten liten del av mig som kommer ut.

5. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Nja… eller nej, kanske inte. Jag ser bloggen som en vän och skriver inte mer än jag skulle berättat för halvnära vänner. Jag skriver inte utlämnande saker om andra är mig själv, vilket också gör att jag inte delar med mig av de delar av mitt privatliv som väver in i andras privatliv vilket förstås är största delen. Här är gränsen ganska tydlig.

När det gäller den del av mitt privatliv som inte väver ihop med andras har alltid tyckt att gränsen mellan personlig och privat är svårdragen, även i verkliga livet. Jag anser mig inte ha så mycket att dölja och även om jag är blyg, eller framstår som blyg, irl så är det inte pga osäkerhet. Det var t ex aldrig någon tvekan om att jag skulle vara öppen med min alopeci när jag rakade av mig håret. Först senare har jag förstått hur många i samma situation som kämpar hela livet för att dölja att de inte har hår. Sådan är inte jag. Jag är trygg i mitt skal och tänker inte dölja min kropp av skam. Jag har också lätt för att prata om kroppsliga åkommor och företeelser, speciellt sedan jag fick barn. Det finns inget pinsamt med att vara människa. Även med känslor är jag ganska öppen. Jag är en känslomänniska som lever med känslorna utanpå kroppen och jag försöker sällan dölja hur jag mår och vad jag känner (när jag är ledig och bland familj och vänner alltså). Det är säkert fruktansvärt irriterande ibland för dem som står mig närmast, när jag svänger och far och ältar. Samtidigt är jag svår att komma nära, det är det jag menar med att jag är (eller verkar) blyg irl. Jag pratar inte på om mig själv utan lyssnar och analyserar och grubblar och innan jag hinner prata är det för sent. Det är kanske delvis där bloggen kommer in. Den är ett sätt att umgås, där jag får all den betänketid jag behöver. Och här kan jag spilla precis så mycket eller lite jag vill om mig själv. Så jag kan nog bli på gränsen till privat i perioder, och väl ytlig andra perioder. Så har det varit och så kommer det att fortsätta. Och det här är inget jag direkt tänker på utan det blir som det blir.

Något jag däremot funderar en del på är hur mycket plats andra ska ha i min blogg. Jag tog ganska omgående beslutet att inte visa bilder på andra än min familj i bloggen, iaf inte utan tillåtelse. De få gånger det händer hamnar det bakom lösen. Det är väl väl känt att bilder som publiceras på nätet kan bli kvar där för alltid. Det tas dagligen skärmdumpar utan att vi har en aning om det bl a. Se’n har jag inte en aning vilka majoriteten av alla som passerar bloggen är. Jag vet inte i vilket syfte de tittar in. Det blir kanske tråkigt för er som läser men då får det bli det, jag skriver ändå inte för att få många läsare utan mest för mig själv. Mest funderar jag på var jag ska dra gränsen när det gäller mina barn. Å ena sidan vet jag att de flesta som kikar in i bloggen regelbundet gör det för att se barnen och en del av syftet med bloggen har hela tiden varit att släkt och vänner ska kunna följa barnen på avstånd. Å andra sidan börjar barnen, i synnerhet Evina, vara rätt stora nu. Evina går på dagis, börjar skaffa vänner och har börjat visa att hon minsann är en egen person med egen vilja och en egen integritet. Det känns inte som att jag har rätt att dela med mig av varken personligt eller privat kring henne i bloggen längre, annat än möjligtvis bakom lösen. William däremot är liten och obrydd så honom tänker jag fortsätta skriva lite mer om ett tag till. Och bilder kommer förstås att visas på båda barnen men de flesta hamnar bakom lösen efter några veckor.

6. I vilken utstäckning bloggar du för att få bekräftelse?
Inte i så stor utsträckning. Jag skulle nog blogga även om ingen läste då jag tycker det är ett bra sätt att sortera tankar och spara minnesanteckningar som troligtvis inte skulle ha blivit nertecknade annars. Men visst, respons är alltid kul. Om det sedan är medhåll eller mothugg spelar inte så stor roll.

7. Har du träffat folk IRL, efter att ha träffat dem via bloggen?
Nej. Men några jag träffat enstaka gånger irl har jag haft fortsatt kontakt med enbart tack vare bloggen. :-)

8. Tror du att det är skadligt för vissa personer att blogga?
Ja, det kan det säkert vara. Ta alla anorexibloggar som exempel. Flickor (i huvudsak) som uppmuntrar varandra till sjuka vanor. Och många av modebloggarna, som bara måste ha något nytt att visa i bloggen och därför spenderar mer tid och pengar än de borde eller skulle gjort annars på ytliga saker.

9. Hur ser bloggandets nackdelar ut för dig?
Jag vet inte. Kanske att jag inte har lika mycket kontakt med vissa vänner och familjemedlemmar eftersom de ändå har koll genom bloggen. Men så är det ju med facebook också exempelvis så det är väl ingen unik baksida just med bloggande.

10. Tror du att du fortfarande bloggar om två år?
Ja, det tror jag och jag är säkert kvar på samma adress. Däremot tror jag bloggen kommer handla allt mindre om mina barn. Kanske blir jag mer personlig, eller mer ytlig, eller både och. Det beror på vad jag behöver få utlopp för just då.